Gott nytt år
Gott nytt år kära läsare. Detta år har snart passerat. Det är med både glädje och sorg jag lämnar detta år bakom mig. In i nästa tar jag med mig min familj, och dem jag vet står vid min sida i alla lägen. Dåliga som bra.
Jag har jobbat väldigt mycket med mig själv detta år. Försökt jobba med mina styrkor och försökt att putta undan det negativa. Den senaste tiden har det dock inte gått nå' vidare bra. Precis som de allra flesta, har även jag saker som tynger mig. Och det har känts av väldigt mycket den senaste veckan. Detta är något som tyvärr fått mig att ta beslutet att börja medicinera igen. Efter sex månader utan medicin har kastrullen kokat över. Känslor går inte längre att hantera och det är svårt att sova om nätterna.
Jag hoppas att jag snart, men hjälp av medicinen kan finna mina inre styrkor igen. För mitt mål här i livet är först och främst att vara världens bästa mamma åt Malva och andra målet är att leva ett normalt liv utan mediciner.
Jag vet innerst inne, även om det finns de som inte ser det, att jag är en bra mamma. Ingen kan vara en bättre mamma än vad jag är åt mitt barn. Ingen kommer någonsin kunna titta på henne och känna det jag gör när jag ser henne. När hennes små, blåa ögon möter mina, när hon klappar mig på kinden och säger "älka mamma" (älskar mamma), hur hon går, springer och hur fantastiskt duktig hon är på att prata.. När hon slänger sig i mina armar när jag hämtar henne på dagis.. hur hon äter, sover.. Ja, precis allt.
Det är för henne jag kliver upp varje morgon, det är för henne jag kämpar varje dag, det är för henne jag valt att ta tag i mitt liv.. Jag har sagt det förut, nu säger jag det igen - hur en sådan liten människa kan fylla mig med så mycket kärlek och energi.. det begriper jag mig inte på.
Med det jag skriver, menar jag, att jag just nu inte kan vara den bästa mamman i världen. Därför har jag valt att börja medicineras igen. Hon ska inte behöva se sin mamma ledsen varje dag för att känslorna tar över.
Jag är inte sjuk som en del kanske tror. Jag är bara en människa, med alldeles för mycket känslor och tankar. Jag har ADHD. Det ni normala tänker på en hel dag, tänker jag på 2 timmar. Så känns det i alla fall.
Jag är fortfarande en bra mamma. Jag vet de. Jag gör allt de en mamma ska göra. Och jag gör det mer än gärna, med glädje och kärlek. För jag är mamma. Jag har valt att vara mamma. Jag är stolt över att vara mamma. OCH jag älskar att vara mamma.